Invigd 12/2 1906

Bilder från Sagas
100-årsjubiléum



Sagabiografen i Kalmar är Sveriges äldsta i bruk varande biograf. Invigningen skedde 1906 under namnet Göta, och en period hette biografen Biorama, innan namnet Saga togs 1939.

Salongen
Teknik


Entrén från vägen.

Biografteatern Göta i Kalmar invigdes av herrarna Björkman och Nylander (handelsbolaget Kristianstads Biografteater) den 12/2 1906, men invigningen var planerad redan i september 1905. Eftersom Kalmar vid den här tiden saknade elverk blev invigningen uppskjuten flera gånger, varvid man annonserade i Barometern "Tyvärr kunna vi ännu ej bestämma dagen för teaterns öppnande. Gif dock noga akt på annonserna och förlora ej tålamodet så skall ordspråket besannas, som säger den som väntar på något godt etc." Kalmar stads elverk dröjde, och till slut tog biografägarna saken i egna händer och installerade ett eget elverk drivet av en gasmotor. Elverket lämnade tillräckligt med ström för att driva båglampan och belysningen. Premiärkvällen var det dock ett antal ofrivilliga pauser då gasmotorn krånglade. Kalmar stad fick sitt elverk 1908, men även en tid efter detta använde biografen sitt eget elverk!

Invigningsprogrammet (12-18/2 1906) bestod av

1. Välkomna. Ett märkvärdigt konststycke, elegant kolorerat.
2. Karnevalsfäst i Nizza
3. Skogsnymfer. (Saga, kolorerad)
4. Cykeltjufven. Mycket komiskt. a) en ung man tillägnar sig en cykel, men blir genast upptäckt. b) Tjufven förföljas genom gator och gränder, tills han slutligen hamnar i sjön tillsammans med förföljarna.
5. Hönan med guldäggen. Ett praktfullt fågel med underbara illusioner, sammansatta af 14,000 konstnärligt färglagda bilder. a) Trollkarlens lotteri. b) Det förtrollade hönshuset. c) Rikedomens fåfänglighet d) Girigbukens straff.

Entré: 1:sta plats 50 öre, 2:dra plats 35 öre, 3:e plats 25 öre. Barn: 1:sta plats 35 öre, 2:dra plats 25 öre.


Invigningsprogrammet.

Vid festliga tillfällen hade man en biograforkester, men vid "vanliga" föreställningar fick publiken nöja sig med pianomusik spelad av konsulinnan Agda Söderbergh eller fröken V.E. Cronlund, vilka var pianister 1906-1911.

Många klassiska filmer har visats på Göta/Biorama/Saga, "Körkarlen" (19??), "Gösta Berglings Saga" (19??) med flera. Ett, för de tidiga åren, långlivat besök gav den Italienska filmen "Quo Vadi" som visades hela 36 gånger, 18 kvällar i rad och dessutom 4 matinéer.

Under Götas tio första år visades närmare 6000 filmer och totalt gavs över 10 000 föreställningar!

 


Salongen (Biorama) 1933.
Foto:Walter Olsson


Salongen (Saga) 2005.

Salongen hade ursprungligen 90 platser och mittgång. År 1912 utökades salongen till 360 platser. I samband med en större renovering 1939 sattes nya bredare fåtöljer in, och antalet platser minskade något, från 360 till 320. Dessa fåtöljer levde kvar på Sagabiografen fram till 1983, då biografen totalrenoverades.

Nya fåtöljer, nytt ljud, godisförsöljning m.m. skulle göra Saga till en toppmodern biograf. Bekvämlighet var mottot och med rejält benutrymma till de nya röda stolarna togs 120 platser bort. 1998 togs ytterligare en stolsrad bort, och antalet sittplatser blev från och med detta år 173 st.


Kassa och godiskiosk 2006.

Källarmästare Thomas Hansen (som vid denna tiden drev Kalmarbiografen, senare Rex och Röda Kvarn) övertog Göta 1911 och bytte då namnet till Biorama. Han drev biografen till 1924, då den yngre släktingen Carl Albien tog över. Han drev biografen fram till 1972 då det var dags för ett bolag från Stockholm, Stockholm Film AB, att ta över båda Albiens biografer (Saga och Centrum). 1983 köpte en av bolagets ägare, Ove Sjöros, biografen och han bildade Kalmarbiografer HB som idag driver Sagabiografen och den 1995 invigda Biostaden i Kalmar. 1997 köpte Länsförsökringar fastigheten, biografen blev kvar och arrenderas av Kalmarbiografer HB.

1929 var det dags för stora förändringar, Biorama började visa ljudfilm! Biosalongen moderniserades flera gånger på 1930-talet, och 1939 när man skulle montera en neonskylt var man tvungen att hitta ett kortare namn eftersom skylten annars skulle sticka ut för långt över gångbanan. Fyra bokstäver fick det vara och det nya namnet blev Saga, ett namn som var på uppgång bland landets biografer.


Väggmålningarna.


Takbelysningen.

Salongens väggmålningar "En kavalkad runt klotet genom sekler" skapades 1933 av konstnären Vicke Lindstrand som vid den tiden var verksam vid Orrefors Glasbruk. Väggmålningarna doldes 1983 bakom målade gipsplattor, men togs fram i samband med renoveringen 1998. Under denna målning hittade man rester av en annan väggmålning, kanske originalmålningen från 1906...
Takbelysningen "Vintergatan" skapad av Edward Hald 1933 renoverades även den 1998 i samband med att väggmålningarna renoverades.

Biografen är inrymd i en k-märkt trävilla från 1800-talet som idag ägs av Länsförsäkringar Kalmar och arrenderas av Kalmarbiografer HB.

Sedan Biostaden hade invigts stängdes Saga tillfälligt för renovering. Väggmålningarna som varit övertäckta i närmare 15 år var ordentligt skadade och renoverades av målerikonservatorer från Jönköpings länsmuséum. Efter ca 700 arbetstimmar kan man åter njuta av Lindstrands utsmyckning. Samtidigt passade man på att rekonstruera trädgården och utomhusentrén. Allt som allt kostade renoveringen närmare 800 000 kronor, och återinvigning av Sagabiografen skedde den 2 oktober 1998.


Entrén ligger i flygeln till vänster.

En kul sak med Saga är att den startades av två herrar vid namn Björkman och Nylander i handelsbolaget Kristianstads biografteater. Åter därpå bytte man namn till Svenska Biografteatern, och 1919 ombildades bolaget till Svensk Filmindustri. SF är delägare i Kalmarbiografer HB som idag (2006) driver Sagabiografen, Sveriges äldsta biograf i drift!

Kalmarbladet annonserade vid invigningen under rubriken "tillkännagifvande" att bioflugan nu har kommit till Kalmar. En fluga som levt kvar på samma ställe i över 100 år!

 

Teknik på Saga

Sagabiografen är utrustad med ett tvåprojektorsystem med fjärrstart, vilket gör att maskinisten även kan fungera som vaktmästare och starta föreställningarna från en manöverlåda i salongen.

Ove Sjöros lät byta ut de gamla projektorerna 1983 när han tog över biografen, och samtidigt sattes fjärrstyrningsautomatik in.

En av de gamla projektorerna står nu i Caféet på Biostaden till allmän beskådan.

Projektorerna är Ernemann VIII B från Zeiss Ikon med fabrikationsnummer 1999 (ettan) resp 2000 (tvåan). Lamphusen är tillverkade av Cinemeccanica (typ CX 1600) med 1600 W stående xenonlampor, tillverkningsnummer 1527 resp 1526.


"Ettan".

Duken är 6,30x2,68 m och projektorerna har objektiv för formaten normalbild (NB 1:1,37), vidfilm (VF 1:1,85) och cinemascope (CS 1:2,35).
Avståndet från filmduken till första rad är 5,40 m.

Ljudet i salongen kommer från 12 högtalare placerade runt om i salongen för att få en optimal ljudupplevelse:

Vänster, Mitt och Höger:
K.C.S C-15P på 175 W vardera.

Subbas:
K.C.S C-118A på 800W.

Vänster och höger surround:
4 st K.C.S till vardera kanalen.

Det går att spela upp ljud i digital DTS, men också optiskt stereo- eller monoljud. Det digitala ljudet avkodas i ett DTS-6D PlayBack System med tre CD-enheter, installerad 2002.


Överst CD-spelaren för DTS-ljudet. I mitten enheten för kontrollhögtalaren med volymkontroll och kanalväljare. Nederst ljudprocessorn med volymkontroll för salongen och val av inkommande ljud..

Sagabiografen är utrustad med Dolbys Cinema Sound Processor CP55, med möjlighet att tolka optisk mono (01), optisk Dolby stereo A (04), optisk Dolby stereo SR (05), Magnetiskt ljud (22), Digitalt stereoljud (10) samt extern ljudkälla (CD-spelare eller bandspelare för musik innan filmen). Siffrorna inom parentes anger ljudformatets kod på filmkopiorna.